Jag surfar alltid minst 1000 timmar i veckan för att inte missa vad som händer. Då menar jag inte i världen, det är jag för ytlig för utan jag menar i prylväg, det finns ALLTID en massa saker som man behöver. Motorcyklar DET behöver man absolut så jag satt på Koh Lanta i våras och kollade blocket då jag hittade en BMW R Nine T, ovan, den kom ut på marknaden 2014, det här var en 2014 med 500 mil på mätaren. Modellen är en lite retroinspirerad hoj men med ny teknik, byggd för att customiseras. Jag såg den första gången förra sommaren i Marseille , tyckte direkt att den var cool,    den är dessutom rätt liten och jag är ju inte Dwayne Johnsson direkt.  I vilket fall som helst så köptes den in och skickades till en byggare, Adam Nestor, i Rävlanda. Jag hade varit i kontakt med Adam redan året innan och skulle bara hitta en donatorhoj. Han har tidigare mest byggt på äldre hojar men har definitivt kunnandet till vad som helst, helt enkelt en skitduktig kille, nästan ett geni.Han har en hel del prisbucklor på hyllan därhemma.
Jag hälsade på honom och hojen i Juni, då var hojen nerplockad så endast ram och motor och el var kvar. Resten ska nämligen bytas ut.
Ny gaffel är beställd från Sbay i Spanien, efter 80 timmar i fräsen för gaffelbenen och ytterligare tid för kronan ska allt anodiseras i svart , sen monteras med den nya Öhlinsfjädringen och testas innan den skickas till byggaren. När gaffeln är monterad ska den få ge form till bakre delen av ramen som skall kapas.
Inköpt är ny sadel, ny LED-framlykta, sadelväskor, nytt lithiumbatteri, nytt styre, nya broms och kopplingspumpar, 
Kvar att köpa är blinkers, hastighetsmätare, fälgbanor, däck, bakfjädring
Adam ska tillverka skärmar, tank, fotpinnar, magkåpa, avgassystem, en utbytbar sadellösning för passagerare och bagage, nya ventilkåpor, ny generatorkåpa med integrerad oljekylare, ny bakdel på ramen mm mm.
Jag hoppas att gaffeln har kommit till honom i slutet på September då jag är i Sverige och tänkt besöka honom så att vi kan komma vidare i bygget.
Slutresultatet kommer nästa vår att köras till Spanien via Biarritz, kanske någon som vill hänga på?

Ungefär som ovan kommer den att se ut.
Designen togs fram med hjälp av Holographic Hammer´s Sylvain Berneron , han har tidigare jobbat på BMW som just designer tillsammans med svenska Ola Stenegärd.
Jag skickade enligt en lista med specifikationer en massa fakta till honom angående delar och stuk.
Han tog då fram två förslag varefter jag valde det ena, ändrade en del och sedan fick jag slutresultatet ovan.
Photoshopbilden är dock bara tongivande till bygget men mycket kommer att överensstämma.
Det här är en sjukt kul process, det tar lång tid men det är egentligen bara bra, det ger mig och Adam tid att fundera på lösningar och design. Det viktigaste är att slutresultatet blir bra. Det ska vara en hoj som är unik men som också är användbar, ingen utställningshoj, man ska kunna åka mer än en mil utan att bryta ryggen eller knäcka knäna, man ska kunna skjutsa ibland och man ska kunna ta den på semester. Mest ska den dock användas för att utforska omgivningarna när vi hamnar i Spanien, för att kryssa efter kusten och stanna på restauranger och stränder , för att kolla in bergen, för att dra en dag till Barcelona, för att Tyra och jag ska kunna åka och köpa en glass och för att få mig att bli snyggare nu när jag är gammal och tjock så att inte Lena lämnar mig.

Jag har flera år velat åka på "Wheels and Waves" men det har varit omöjligt då det tar flera år för att få till en ansiktsbehåring som inte ser ut som könshår men nu var det alltså dags. Tre års skäggsparande ledde till att 2016 blev första gången i Biarritz. Lyckades lura Dudde att följa och sa inget om skäggkravet, han kände sig skitmesig hela helgen. Vi flög ner med Ryan från Skavsta, ca 3 timmar, hämtade en hyrbil på flygplatsen och det var ingen kö ?? det brukar annars var minst en timmas kö på hyrbilar men jag antar att det var ingen annan som ville ha en KIA på en MC-träff.
Jag hade bokat ett hotell som hette Silhoutte, tyckte det såg juste ut på nätet men visste inte var det låg, som tur var låg det precis utanför saluhallen mitt i stan. Man kunde sitta där på kvällarna och bara titta på alla coola hojar och ännu coolare bikers. Dudde var lite besviken på hotellet, han hade velat skeda men det var två sängar på rummet.
"Wheels & Waves" var helt ok men inte riktigt lika bra som jag hade föreställt mig, inte tillräckligt många utställda hojar helt enkelt och inte heller tillräckligt mycket till salu i prylväg eller saker som hände, totalt helt ok dock.
Det bästa med resan var att få hänga med Dudde och inte egentligen göra något alls, flyta omkring och glo och att äta gott förstås, det gamla vanliga födointaget i Frankrike, gåslever och ostron ( vips viseralt fett ).
Lite blandade Biarritzbilder nedan...

Vi hann med en dag i San Sebastian också, tar bara lite dryga timmen att bila dit. Dudde hade varit där förut så han kunde leda mig till det bästa tapasstället direkt. Vi svepte 5 kalla tapas på stört och blev proppmätta, tänkta ta lite varma senare efter att ha utforskat stan. Tidiga kvällstapas blev det tyvärr inga då det inte öppnade förrän 18:00 och vi ville tillbaka till Biarritz för sista kvällen med hojar.
​Stan var mysig, mer en riktig stad än Biarritz tycker jag, Biarritz var mer en semesterstad . 
Kombinationen var riktigt bra dock, man skulle lätt kunna ta en långhelg med två dagar i Biarritz och två dagar i San Sebastian, kolla hojar, surfa och äta gott och bara hänga. Avslutar med lite fler bilder, blandat från San Sebastian och surf med Dudde..

Ja, vem kan klaga när när man är lagom mjuk i kroppens leder efter en 2-timmars massage och går ut och möts av den här bilden?
VARJE dag i månader har jag mötts av en strålande sol och ett glittrande hav och nu borde man ju vara nöjd men jag längtar efter en rejäl regnskur!

Det är SÅ torrt!

Det är torrt i trädgården, torrt i djungel, torrt i  dammen och blött på kroppen. Vi svettas litervis och försöker fylla på med vätska i samma takt, byter kläder 3-4 gånger om dagen och duschar minst lika många gånger. Havet är 29 grader varmt och luften mellan 30-38 grader...och jag vet vad ni tänker - VAD klagar hon på? 
Nä, inget egentligen bara att det är lite FÖR varmt just nu :-) Men efter regn kommer solsken så då borde det ju även vara att efter sol kommer regn...en liten skur i alla fall :-) Please!

Vi har av den anledningen velat vara mer i havet än på land vilket resulterade i att vi tagit "advanced open water certifikat".  Grattis på oss!  Vilka dagar vi haft under vattenytan..mängder av fantastiska fiskar och koraller.
En av dagarna tog vi speed boat ut till Hin Daeng för att förhoppningsvis få en skymt av mantorna som rör sig i området.  Men jag fick erfara en ny upplevelse i form av sjösjuka. Trots sjösjukepiller så gungade allt omkring mig under hela resan. Vet inte om ni har erfarenhet av att vara sjösjuka på en liten båt men man kan liksom inte vara ensam någonstans. Toaletten som var en mindre garderob med maxhöjd 90 cm, toalettstolen en skål som gick rak ut i havet och lägg till rullande vågor så förstår ni att ett toalettbesök var en uppvisning i akrobatik. Jag gjorde mina tappra försök men sen satte jag mig bak i båten och där blev illamåendet inte bättre av att "grannen" spydde och mindre trevliga saker från toaletten kom flytande..jag har haft bättre dagar :-) 

Efter 5 timmar var det dags att vända hem igen och jag var så nöjd, äntligen fast mark under fötterna trodde jag men tydligen hade hjärnan programmerat in sig på att jag fortfarande var på sjön så gungande släppte först efter 10 timmar.

Vi har varit på den årliga festivalen i Old Town, Lanta Lanta Festival. Den blir bara bättre för varje år och i år var det mängder av nya små restauranger, tävlingar, sockervadd och dans...supertrevligt!

​

Song har lärt sig "ligg" och kör det så fort vi håller på med mat...inte bara när matte ber om att han ska lägga sig ner :-)

​Ha det så bra// Kramar från oss

Dagar, veckor och månader rullar snabbt på och vi har haft så många härliga besök som förgyllt våra dagar på Lanta.
Under vår resa till Australien och NZ så var farmor & Morgan hundvakt och de stannade ett par veckor till när vi kom hem så vi hann umgås. Jag tror jag har världens häftigaste svärmor.. en dag vid matbordet klämmer hon fram  "jag tror jag ska tatuera mig" :-) 

Sagt och gjort tog de moppen in till Saladan och till tatueraren som fick skissa på ett motiv med ett hjärta med barnens namn. Några dagar senare var det dags och självklart valde hon ju också bambu tatuering...haha...jag hoppas och önskar att jag vid 70-års ålder bara ska KÖRA på med tatueringar och aldrig tänka att man är för gammal för något, så kanske någon gång i framtiden kommer jag att matcha min käre makes halvkroppstatuering :-)

På mobilen har jag nedräkning tills vi får träffa Maya igen. Att ha ett av barnen ( ja, snart 20 år )  i Sverige är för mig en mega påfrestning...jag LÄNGTAR varje dag och varje minut efter henne men jag tycker det har funkat bra med skype och allt annat. Men när julen närmade sig var det extra tufft och jag tjatade och tjatade på att hon skulle hitta en lucka i schemat från skolan så hon kunde komma hit.  
​Det är tur att hon är något klokare än sin mor som mer tycket - Skit i skolan och kom hit och häng :-)

Hur som helst blev det inget besök och jag knöt en knut på längtartarmen och kollade på appen med nedräkningen. Men då visste jag inte att jag skulle få mig världens överraskning på alla hjärtans dag och för mig världens bästa överraskning. Vid 18-tiden på kvällen skulle vi iväg och käka och jag hade inte fått någon present av P ännu men nu skulle jag ta på mig ögonbindel och gå ut på altanen. P frågar vad jag önskar mig mest i hela världen just nu? Självklart är det ju att ha hela familjen samlad så svaret var enkelt.... MAYA!  Och där står hon.. inte ett knyst har de sagt under månader av planering och jag var helt chockad, tjöt och snörvlade om vart annat men INGET slår det här i ett längtande mammahjärta  <3

Vi hade så bra veckor hela familjen och vi njöt av att var fem igen!

Några dagar efter Maya kom mamma & Tommy till oss och vi drog till Phi Phi en dag...frozen yoghurt glass..ja, tack!
Varför finns inte det på Lanta? För mig passar det till frukost, lunch och middag.
Har sagt det förr och säger det igen...I love Phi Phi, det är så fint (på utvalda platser) men nu håller de på att bygga upp ett stort köpcentrum mitt på ön och alla charmiga små butiker försvinner mer och mer. Synd att thaiarna inte förstår att vi inte vill ha det som hemma..vi vill ha Thailand.

Ni som följt oss vet att jag hjälpt Naa med hennes hundar i skogen under flera år och att vi har försökt hitta en mer permanent lösning  för dem nu när Naa inte bor kvar där. LAW har varit inkopplade och i höstas bestämdes att Otchio skulle få flytta till sitt "forever home" i Sverige till Marie och hennes familj. Under hösten och våren har det varit diverse vaccinationer och pappersarbete men äntligen var det dags för det här charmtrollet att flyga iväg!
Med lite sorg men mest glädje vinkade vi av Otchio till sitt nya hem <3

Här säger " Killen" hejdå till sin kompis. Om några månader är det hans tur att resa till Sverige och sin nya familj <3

LAW, Lanta animal welfare, har hjälpt till med allt kring adoptionen av hundarna och de är helt fantastiska. Vilket jobb de har lagt ner och vilket bemötande..skulle vilja ge dem alla en stor kram och världens största tack! Gå gärna in på deras hemsida och läs om deras arbete och se om ni kan hjälpa dem med att rädda hundarna och katterna på Lanta <3

Den här bilden fick jag för några dagar sedan...en nöjd Otchio i sitt nya hem!
Burr ser lite kallare ut än vad han är van vid :-) Men han ser så stolt och fin ut i solljuset <3

























Hörs snart igen! 

Då har vi kommit till Queenstown som är vår slutstation på vår resa genom Nya Zeeland. Vi har nu bilat från nordön till sydön under 14 dagar och suttit i bilen 41 timmar o 45 minuter och P vann tävlingen vi har haft. Vi gissade hur många biltimmar det skulle ta oss och han vann överlägset. Vi andra var pessimister och trodde det minst skulle ta oss 60 timmar. Vi avslutar här i 3 nätter och det är vi glada för, vilket ställe! Redan innan visste vi att det skulle vara bra och någon sa  till oss - Skit i resten och kör direkt till Queestown! :-) O så rätt han hade, här är det så bra.

På väg till Queenstown stannade vi till på BUNGY...ja jisses amalia..Inga pengar i världen skulle få mig att ta klivet ut från bron vi var vid idag. Jag mådde till och med illa när jag stod bredvid och kollade på, man känner liksom att det drar i kroppen och att man bara ska trilla över det 1,5 meter höga staketet rak ner i floden och slå ihjäl sig. Man undrar vad det är för något som pågår inne i hjärnan när man får dödskänslan i hela kroppen innanför staketet? Utan att skoja så stack det i benen och jag mådde spyilla. Men vilken anläggning de hade byggt upp kring det här..superschysst. Den äldsta som hade hoppat var 94 år så det finns ju tid för både P & mig :-) Vi kan ju öva lite hemma innan, stå på en stol vid poolen tror jag skulle vara en bra första start!

Det finns tydligen inga ursäkter för att hoppa bungy.

Nu ska vi njuta några dagar av det fina vädret och så ska jag försöka få upp P i en zip line // Kram

På väg mot Kaikoura hade vi hört att man skulle hålla lite utkik efter sälar som ligger och solar sig på klipporna vid havet och kolla vilka vi har fått hänga med idag <3 Helt underbara!

P hittade också en foodtruck som serverade färsk lobster med vitlökssmör och citron. Kallt & blåsigt med SÅ gott!

Efter tre timmar från Sydney nås vi av den här fantastiska synen,  Nya Zeeland och Auckland. Nu ska vi göra hela Nya Zeeland på 2 veckor och det är alldeles för kort tid, här skulle det minst behövas 2 veckor per ö... men men nu hade vi bara de här veckorna så det blir en komprimerad resa och vi har använt skohorn för att klämma in det vi vill se allra mest.
​
Vi startar med en natt i Auckland på ett urcharmigt B & B. Ägaren var så schysst att han tog med oss på en nattutflykt för att se på stjärnorna och hur staden lyser på natten..fantastiskt.


​

Dagen efter tog vi hyrbilen som vi nätt och jämt fått ut eftersom vi blev försenade på flygplatsen så hann vi inte hämta den första dagen och när vi kom på morgonen därpå kollade killen på oss och skakade bara på huvudet..men kom igen..vi hade ringt 2 gånger och sagt att vi skulle bli sena och ändå fanns inte vår bil där :-( Men efter ett par timmar rullade vi ut från uthyrningsfirman för att köra våra 6 timmar till Bay of Island.

Vi bodde med den här utsikten från vårt badrum....ja där finns det inget att klaga på!

Från Bay of Islands åkte vi till Hamilton och sov på B & B "Reflektion from the river" i 2 nätter. Härifrån utgick vi till b.la Rotorua som är stället man ska till om man vill hitta på bus och de ville ju delar av oss i familjen :-)
I Rotorua hade vi bokat in Luge, som är små trampbilar utan" tramp"  för här kör man i nedförsbackar och slipper trampa men man ska veta var bromsen finns för jäklar vad det går undan. Vi var inbokade på  5 rundor och jag vill redan här meddela att JAG vann första banan utan konkurrens överhuvudtaget..vilka sopor de andra var!!!
Jag vet att det kan finnas några invändningar på påståendet men alla är överens om att jag var först över mållinjen första rundan.

Sledge rafting var nästa aktivitet och det verkar ju vara något nytt och kul! En lite plastsläde som man glider runt med i floden, låter ju riktigt trevlig. Mitt största bekymmer var hur kallt det skulle vara i floden men blev lugnad av att den här floden var en av de varmaste..19 grader! Åh, man tackar HELA 19 grader varmt och det skulle man vara glad för??
Hur som helst blev vi tilldelade varsin blöt och trång (för liten)  våtdräkt som vi skulle försöka få på oss och 15 min senare står vi påklädda,  även Tyra som lyckats ta på sin bak och fram första gången :-)
Instruktörerna var sådana där otroligt coola killar med kepsen bak och fram, brallorna nedanför stjärtspringan och med glada tillrop till hela gruppen...ÄR NI MED? KÄNNS DET BRA?
- Ja, vi står ju precis framför men vi kan inte röra oss för vi har fått våtdräkter som är minst 2 storlekar för små!

Uppe på bussen som skulle ta oss till floden kommer mina första funderingar på vad det här är för något för de är tydligen SÅ glada att vi är en så stor grupp på 8 personer som ska köra slädar idag.
- Det brukar det inte vara, säger en av dem. 
- Varför då? undrar jag.  Jag kollar på P och han bara rycker på axlarna och ler.

Killen ger oss instruktioner om hur det hela ska gå till & säger  -Glöm aldrig de här tre reglerna.
1. Släpp aldrig släden, den kommer rädda er när ni är under forsarna
2. Vänd bort ansiktet från släden när ni åker nerför forsen, man slår lätt ut tänderna annars.
3. Ställ dig aldrig upp i forsen. Det är lätt att fastna på en sten och man kan sen pressas ner under ytan av vattnet och få svårt att komma upp, typ drunkna.

HÄR började varningsklockorna ringa ordentligt men nu satt man ju här i sin för trånga våtdräkt med 7 andra deltagare som alla såg mycket glada och förväntansfulla ut.
Hur kommer det sig att man hamnar i sådan här situationer där man egentligen inte vill men måste gör det ändå.. som t.ex  gå till tandläkaren, ta bort en stor blodfylld fästing från hunden eller kyssa en numer superskäggig gubbe och det sticks precis i hela ansiktet. (fattar inte det här med skäggmodet just nu, men det kan vi ta nästa gång)

Just nu ville jag bara gå ur bussen och ta en kopp te med kaka men så blev det inte. Vi var snart framme vid forsen och efter en mindre marsch med släden på ryggen var det dags att hoppa i och jag blev så glad för vattnet var varmt så vad kan möjligtvis gå fel nu?

Ganska mycket skulle det visa sig och framförallt för mitt högra knä efter en sväng in i "osthyvel" som killarna kallade klipporna jag besökte lite extra idag. Här landar jag efter en fors på några meter och efter en centrifugering x-large där jag inte visste vad som var upp eller ner men jag hade INTE glömt regel nr.1 - släpp inte släden och vips var vi på vattenytan igen. Det kändes däremot som jag lämnat av knäskålen i forsen och hann upp innan den var på plats igen.aj!

En mycket trevlig aktivitet för hela familjen stod det på reklamen och det var det faktiskt bara man inte är över 45 år och bara gillar varmt vatten, te och kakor :-)

Sledge rafting slutade på Hamiltons Clinic för röntgen och kontroll som visade sig vara utsträckta korsband och ligament. Smärtstillande och kryckor löd ordinationen, tack och adjö sa vi och fortsatte mot Wellington.

Fortsättning följer...

Efter 9 timmars flyg från Phuket så landar vi i äntligen på kontinenten som står på min bucket list - Australien.

Pigga och fräscha efter att ha knaprat sövande naturläkemedel sedan avfärden från Koh Lanta landar vi på Sydney flygplats och där väntar Kalle med bilen..så skönt att vara framme!!
Planerna för vår första vecka har familjen Adolfsson fått göra och håll i hatten för här går det undan...
Landade 10.30
Lunch hemma hos dem i Annandale 12.00
Bad på Bondi beach 14.00, skitkallt och helikoptern hoverade över vågorna eftersom det var haj i vattnet.
Promenad över helt fantastiska klippor längs kusten och
kvällen avslutas med "Happy New Year" BBQ och fyrverkerier från Harbour bridge.  
Lite sliten?  Nja man kan väl  påstå att jag passerade min mat- och sovklocka åtskilliga varav :-)  
Med 4 timmar före Thailand och 10 timmar före Sverige hann jag vara med på inte mindre än 3 nyårsaftnar via telefon i år!

​Det måste ju innebära att 2016  bli ett superår med allt infirande och skålande och det börjar ju jäkligt bra i alla fall!

                                                                         Kult stranden nr:1 Bondi Beach

Bondi Beach levererade allt man kopplar ihop med  strandlivet down under...surfare, springande tjejer i minimala bikinis längs strandkanten, höga vågor, blåsigt och för mig riktigt skitkallt i vattnet om man jämför med våra 29 grader i Thailand. BURR! Men vilken underbar natur..helt galet vackert, här kan jag bo!  P och jag började genast kolla huspriser..och ja vi skulle väl behöva dra på oss rånarluvorna och ta de närmsta 50 banker innan vi kan gå till mäklaren. 


Nyårsafton var extra allt och fyrverkerierna var i världsklass.  Även om thaiarna drar på allt de kan så slog det här allt jag sett tidigare. Herre Gud!!

Klicka här för att redigera.

​Sydney fishmarket...yammie! Här käkade vi grillad hummer, pilgrimsmusslor, ostron, vitlöksgratinerade räkor och sushi men här var vi inte ensamma...asiater i alla hörn och P fick armbåga sig fram i köerna men efter en timme hade vi mat på bordet.

Om några dagar åker vi vidare till Auckland Nya Zeeland..då blir det äventyr! Eller äventyr??  P & jag ska inte hoppa bungyjump, inte skjuta ut oss i en korg eller rulla nerför en slänt i en stor platsboll utan vi besöker Hobbitarna och kollar på valar..med tjejerna vet man aldrig! :-) Kram

Vi önska alla nära & kära en God Jul!

Dagen började med en fantastiskt frukost hos Pelle och Susanne målet var att dela den med ett gäng apor men just idag valde de att vara någon annanstans (och nu menar jag riktiga apor inte det gänget som jag hänger med dagligen :-)

Frukosten flöt på bra och Linn tog till uppgift att öppna skumpan!



















                                                                    Ebba har självklart pimpat moppen.

Jullunchen avnjöts hemma hos oss och kolla in den svenska skinkan som Pelle fått släpa med från Sverige, så snäll <3 Han packade ner 5 kg skinka & senap i bagaget, för vad gör man inte för att få den rätta julstämningen på Lanta?
Jag som sällan äter kött måste ändå säga att den här skinkan var den bästa jag smakat på flera år, kanske var det senapen som var godast men jag tror sällskapet och den sköna stämningen gjorde sitt.
Jag fick också flashbacks från barndomen då man kl. 9.00 satt i soffan och väntade på att jullovsmorgon skulle börja med Trazan Apansson, Toffelhjältarna och Jul igen hos Julofsson och precis när vinjetten började kom mamma med skinksmörgås och varm choklad...det var tider!

Efter lunchen var det dags för paketleken...ohlalal jag älskar det här!
Alla hade fått i uppgift att köpa något för max 150 baht på "platsaffären"..där finns allt! Verkligen allt!

Uppladdningen var enorm och jag drog reglerna och så satte vi igång och som i vanlig ordning går det lite trögt i början men sen släpper det och det är nu det händer..jag bara fick par efter par och sitter med hela knät fullt efter första omgången..vi river upp paketen och man kan väl säga att innehållen varierade allt från vuxenblöjor till rockring :-)
Del 2 drog igång och nu helt plötsligt går det SÅ dåligt inte ett par.. tiden rullar och precis när det ringer sitter jag kvar med ETT myggspray...surt!


Efteråt måste ju alla visa vad de vunnit och allt ska testas såväl som liten gitarr till blöjorna :-) Notera den fina rosa solhatten Sonnie lyckades knipa åt sig!

Efter paketlek fortsatte vi med den obligatoriska 5-kampen och jag får alltid uppgiften att vara domare, inte för att jag är bra på det utan mer för att jag är en sådan dålig förlorare så det blir helt enkelt bättre för alla att jag dömer lekarna istället för att delta :-)

Här är det tandkrämsracet som avgörs...man ska trycka ut en så lång sträng med tandkräm på 5 minuter..obs, den måste sitta ihop hela vägen annars blir det diskvalificering!!

Lagen blir petigare och petigare från år till år så förra årets ögonmått byttes ut mot måttband i år, jag märkte också en ökad taktik hos lagen i år, man kan också kalla det "på gränsen till fusk" men som domare får man ju bestämma och några lag blev tilldelade varningar även det nytt för i år..vart ska det här sluta?

Sonnie är koncentrerad på att plocka så många klädnypor i en hand utan att tappa någon...här kan jag tipsa om att det är bättre att sluta lite innan hela handen är full och en på backen..då blir det 0 poäng!

Eftre timmar av lek blev det ett dopp i havet och i poolen.

"Lelletomten" kom förbi med fina golfbollar till P och Song fick en julpuss av matte <3 trots hårt motstånd.

Sänder extra många julkramar till vår Maya som vi längtar efter SÅ mycket men tack gode Gud för skype <3

​Kramar till er alla och en fridfull jul!