Redan på flygplatsen i Siem Reap möts vi av fantastiska, trevliga och artiga människor. ( Vissa undantag - De som stämplar i passen )
Det är dags för en visumresa till Kambodja och vi ger oss i väg med lite blandade känslor av vad vi kommer att få uppleva.
På bara 2 timmar når vi ett av världens fattigaste länder, där 45 % av barnen är undernärda och medellivslängden bara är 59 år.
Kambodjas hemska historia med krig (1975-1979)  där Röda Khmererna dödade 2 miljoner människor under 4 år i sin strävan efter ett kommunistiskt samhälle. I kriget stred männen och många dödades och av den anledningen finns det betydligt fler kvinnor i populationen och 40 % av befolkningen är väldigt unga, under 14 år. 
I de större städerna börjar det sakta växa fram en struktur men på landsbygden där de flesta bor finns inte vägar, elektricitet, sjukvård eller skolor.

Siem Reap är SÅ mycket mer än våra förväntningar, här ser det ut som i Thailand men lite finare och renare. Staden är charmig med marknader, gamla hus och parker men visst ser vi folk som tigger.

En man utan armar kom fram till oss och berättade att han var med i kriget och förlorade allt, nu sålde han böcker för han ville inte tigga utan han ville tjäna sina pengar. Han var duktig på engelska och han kunde berätta hur många invånare alla nordens länder hade - "Sverige snart 10 miljoner".
​Ibland blir man förvånad över att folk vet så mycket om Sverige medan vi själva får sitta och googla på varje land vi ska besöka, ibland vet vi inte ens var det ligger, vilka länder som angränsar osv. men vi lär oss!    Vi lär oss så mycket!

​Att få visa alla de här länderna för våra tjejer känns som ett stort privilegium, de lär sig om kulturer, religioner, konflikter, geografi, historia, människor, samhällen och att man kan leva på så många olika sätt. Att samhällen och livet ger oss så olika förutsättningar men att man också måste välja sin egen väg.

Vi vill visa dem att det finns alternativ till den extremt stressade och högpresterande västerländska livsstilen som så många mår dåligt av. Visst, man kan inte köpa allt man vill men man kan leva ett liv utan stressjukdomar och krav som är så höga att ingen..verkligen ingen klarar av att leva upp till.  Man kan lära sig så mycket av att prata och observera andra människor som till exempel fiskaren som berättade att han hade fått så mycket fisk en morgon.
- Vad bra tänkte vi, då kan du sälja och tjäna mer pengar idag!
- Nä, jag kan låta bli att jobba i 3 dagar för nu har jag så det räcker åt mig och familjen.
​En viss skillnad på hur olika vi tänker..

I Siem Reap bor vi på finfina Sala Lodges som ägs av schweizare. De har köpt och flyttat hit fina gamla hus från landsbygden och renoverat dem till tipp topp. " Vårt" hus har de köpt av bonden Keano och hans fru Channy 2011. Sala Lodges jobbar med lokala leverantörer för att så mycket som möjligt ska gå tillbaka till befolkningen. 

I morgon blir det Angkor Wat...jag längtar...lite mer än andra i gänget ( inga namn P & J )

Började dagen med ett pass Bulgarian bags...

De ser så oskyldigt lätta ut där de ligger på muren men jag lovar att skenet bedrar & efter 12 minuters intensivt svingade hit o dit med kudden så skakar armarna. 

När jag skulle hem efter passet och satte på mig hjälmen och solglasögonen stack jag skalmen rakt i ögat för att armarna inte orkade hålla sig uppe. AJ!

Ja, och vad har man lärt sig av det?
Att efter ett BB-pass så blundar man när man tar på sig glasögonen..punkt slut! 

Resten av dagen flöt på riktigt bra, inga skador eller blessyrer.
Lunch käkade vi nere i Old Town på Apsara! Tycker det namnet blir lite roligt att säga hela tiden... Apsara..känns som att man retar någon. Jag var tvungen att kolla upp vad  det betyder och tydligen är det en kvinnlig ande som härskar över molnen och vattnet i buddhistisk mytologi.       Good to know!

På vägen hem stannade vi till i en ny butik och ett mysigt fik där de även sålde lite strandfynd som ägarna pysslat ihop..det hela andades hippie. Tovigt hår, fotlänk, haremsbyxor, kulörta färger och kuddar..ja man ska ju aldrig säga aldrig :-)

Vi hittade också "nya" Sandys, ett charmigt fik som vi upptäckte förra året. Nu har hon bytt lokal och den här var ett strå vassare, här blir det nog en del häng!

Ja, nu har vi varit på massor av galej igen.

Thaimout har öppnat för säsongen och vi var där och lyssnade på fantastisk musik och drack goda drinkar i solnedgången.
 
Vi åkte till Kantiang Bay och hängde på "samesame" och tog lite goda shakes.

Vi har varit på Cozy och ätit den bästa fisken på ön med potatismos och grönsaker.

Vi har varit på Lanta Divers och köpt svenskt lösgodis ( visserligen från i våras men nöden har ingen lag)  
​
Jag har varit på 4 massage och ikväll blir det fotmassage för att variera mig lite.

Om ni tycker att bilderna är något suddiga så har ni helt rätt :-)  Att kliva av moppen och ta lite bilder är inte aktuellt.
När man blivit så här gammal som jag är så har man äntligen lärt sig av tidigare händelser i livet och jag har varit jagad av en "pappa apa" genom en hel resort en gång när jag skulle ta lite bilder på hans söta bebis. Jag såg först inte" pappa apan"  utan gick fram till staketet där bebisen satt och tog lite bilder men plötsligt dök det upp ett annat ansikte i objektivet  som dessutom visade alla sina tänder och utstötte apljud. Packe stod lite längre bort och såg det hela, jag löpte skrikande mot och förbi honom på nolltid med kameran dinglande runt halsen.  - Spring för f-n!
När "pappa apan" såg P stannade han upp och gav upp ett vrål. P som har sett på naturfilmer visste att man skulle ta det lite lugnare än vissa andra och inte titta honom i ögonen...han gick långsamt och lugnt bort från "pappa apan"  men jag såg att varenda hårstrå i nacken stod ut som spikar och att han svettades ymnigt, ja eller mer "flodigt" skulle jag säga. 

Så vis av erfarenhet får ni nu ta del av ett gäng suddiga bilder! Håll till godo! :-)

På vår utflykt såg vi också lite nya byggnader som kommit upp under sommaren, en del fina och en del mer originella.

Eller vad tycker ni om trappan i konstgräs, för att inte tala om väggarna?!

​Jag kommer inte att välja det på vårt nästa hus i alla fall :-)

"Killen" klev på glas förra veckan och fick sys i tassen, sen två dagar senare hade han bitit bort bandaget och även stygnen så det blev att göra om allt igen.

Nu får han bo på djurhemmet tills tassen har läkt och tills han har skärpt till sig.
Men som den charmör han är så har han gått och blivit hemmets gullegris...visst kan man förstå varför! :-)

"Killen" bor idag med två andra hundar, varav den ena ska adopteras till Sverige så fort det går men "Killen" letar fortfarande efter ett kärleksfullt hem på landet där han får vara lös. Han gillar katter men inte andra hanhundar om ni vet någon som skulle kunna ge honom det lilla extra i livet så skriv gärna till mig!  Han är klar för adoption runt mars nästa år och jag fixar med transport till Sverige.

Och efter mycket väntade så kom äntligen Anna & Johan till Lanta igen...så kul och mysigt!
Vi ser fram emot mycket jobbig träning genom Lanta Workout och mängder av kanelbullar, semlor och kladdkakor som Anna bakar. YEEESSS!





​Vi åt lunch på Klong Nin idag och jag tog de här bilderna från matbordet, vi är i paradiset! <3

Ebba kämpar också ganska mycket med yogan...:-)

Igår tog vi en sväng till marknaden för att köpa frukt och grönt. Vilka underbara och mindre underbara dofter det sprider sig på en marknad...här säljs fisk, skaldjur, kött och mängder av konstiga grönsaker som vi inte vet vad vi ska göra med men vi kör på lite säkra kort..morot, gurka, bönor, vindruvor o melon.

När vi stod o pillade på chilin så bara skrattade thaiarna åt oss.
- Don´t buy too strong!

I stället visade de oss en chili stor som en gurka och sa att den var ok, ju mindre chilin är desto starkare är den tydligen. 










Just nu så ligger det ett stort lock över hela Koh Lanta av rök. I Indonesien pågår just nu stora skogsbränder som är anlagda av människor för att de anser att det är det enklaste sättet att ta bort sly efter att ha avverkat stora områden till förmån för plantager av palmträd som producerar palmolja som b.la används i margarin och i massor av annan mat.
​Allt i hela den här processen påverkar miljön negativt, både för djur och människor. Röken som sprids är farlig för hälsan och flera hundra skolor är stängda både i Singapore och Malaysia, man uppmanar befolkningen att vara inne och går de ut ska de använda munskydd osv. De redan hårt drabbade orangutangerna på Sumatra får mindre och mindre områden att leva på och flera hundra dör under bränderna som härjar. Det finns naturligtvis storpolitiska intressen i att det brinner och Indonesiens presidenten med familj har egna intressen i palmoljeindustrin vilket leder till att de inte finns någon önskan om att släcka bränderna trots att de kan få hjälp av grannländerna. Både FN och WWF engagerar sig i att få ett slut på det här som förekommit i många många år. De uppmanar bla. konsumenter att inte köpa produkter med palmolja i så att efterfrågan minskar och det i sin tur bränderna.

"Konsumenter i västvärlden behöver informeras om vilka effekter deras konsumtion har på länder i Tredje Världen/Syd, t ex ifråga om destruktiva bränder. Efterfrågan på produkter i väst som innehåller ämnen som odlas i syd (t ex palmolja, soja, trä) kan driva på den ogynnsamma utvecklingen i syd." Källa: wwf.se

Vi måste vara rädda om vår jord och alla där på! Kram
​

Vi har tyvärr haft sjukstuga med vovvarna i skogen och "Killen" kom haltande igår med en stor sårskada på tassen så det blev en färd till djurhemmet (igen). Omläggning och antibiotika i 10 dagar blev ordinationen.

Han är vår hjälte, inte ett pip när de gjorde rent såret men de nya veterinärvolontärerna frågade mig om det gick bra, de tyckte jag såg lite blek ut :-) Men jag fick morska upp mig och säga att jag är sjuksköterska så det ska nog gå bra!

Nu ligger "KIllen" i sin favoritfåtölj o myser trots att vi gjort i ordning en fin säng med madrass och filtar så väljer han sin gamla skitiga stol. Även killen ska adopteras iväg när vi hittar en bra familj som kan ge honom all kärlek han behöver.

Många frågar oss om det finns många farliga djur här och det finns det ju men man ser dem aldrig..tills nu!
Vi har varit här i flera år och kanske sett en och annan orm, tusenfoting och spindel men sista veckan har de visat sig nästan varje dag. Jag hinner ju inte stanna upp och ta bilder eftersom jag både skriker och springer men jag har sett en strumpebandssnok, ganska fina om man stannar och kollar, en illgrön trädorm, gillar jag inte..har superlitet huvud o ser livsfarlig ut, en stor grå orm som ringlade sig över vägen och sen en babykobra. Kobran låg död inne i hundgården så någon av hundarna hade haft ihjäl den men det var vår uppgift att få ut den...hum..gick så där men efter 30 minuter var den upplagt på en 5 meter lång pinne och begravd i diket.

Idag hoppas jag på en ormfri dag! Tyra och jag ska gå till Dreamy Spa på fredagsmys :-)